Studiestart

Blää! Idag började jag studierna igen, kändes hyffsat skitnödigt. Motivationen är inte på topp just nu men förhoppningsvis ordnar det väl upp sig. Jag får skylla på nollningen, som fadder måste man ju hänga med nollorna och festa och leva runt. Och som alla vet är det inte så roligt att ha några timmars seriös undervisning i rubbade mattekurser kl 8 på morgonen när man har härjat runt halva natten innan. Men men, så är läget och det är lika bra att hålla ut eftersom nollningen är slut efter denna vecka.

Nåväl, imorrn är jag ledig och det är ju en jäkla tur så man kan ladda upp inför kräftskiva med H-sektionen på kvällen. Kommer nog bli jäkligt najs, dessutom har jag sovmorgon till 10 dagen efter (jippi!).

Blää...

Fan vad less jag blir. Nu har jag spenderat 3 timmar på stan för att få tag på ett par schysta jeans (plus en jacka och ett par skor också, men det hör inte hit), men det enda jag har fått med mig är vetskapen att jag kan fan inte köpa jeans. Jag är för kort! Kim Jong Ill kan fan slänga sig i väggen, det verkar tydligen som att jag måste kolla efter dammodeller men då stämmer det ju inte med midjan. Och dessutom, dammodeller!?

Nä fan det är nog lika bra att jag också skaffar mig ett par fula briller, platådojor och lite kärnvapen och utropar mig själv till helig ledare eller något sådant skojigt. Frukta inte den irriterande nordkoreanen, frukta den vrede norrlänningen!!

The Return Of The Lord Of The Rings To The Two Towers

Nä, jag ville egentligen bara nämna att jag är hemma i Muppsala nu. Runt cirkus ungefär omkring 15.58 igår slet jag upp dörren till mitt lilla men kärleksfulla korridorsrum. Det stod kvar, precis vad jag hade hoppats på. I korridoren var det dock mörkt, skitigt och dött som i graven, vilket inte var någon större överraskning. Men jag har redan hunnit träffa några gamla korridorare plus en ny så det finns i alla fall folk här. I kylskåpet däremot var det verkligen tomt, bortsett från en halvfull ketchupflaska. Det dilemmat löste jag genom att ringa Psycho (edit: Mr. Andersson) och fråga han om han ville skjutsa ut mig till Ica Maxi. Det ville han, hygglig som han är. Det var tur det för det enda jag hade hemma var en platta öl (inte så bara), inte ens dasspapper fanns det.

Idag ska jag ner till stan och köra något som man inte kan göra i Sveg: handla.

Sista veckan

Jupp, nu har jag bara den här veckan kvar på kneget, sen blir det semester. Visserligen har jag semester nu som jag ser det, behöver inte plugga å får jobba som omväxling, men ändå. På lördag är det dags för den årliga kräftskivan här hemma (som brukar bli en ytterst blöt tillställning) och sen på måndag drar jag ner till Uppsala och min kära korridor. Ska bli jäkligt skönt att komma hem (för att förtydliga: Uppsala = hem, Sveg = hem-hem) även om det har varit rätt så gött å vara här ett par-8 veckor. Att få ett litet uppehåll från livet där nere och återvända till rötterna här uppe har varit ganska välbehövligt, men nu börjar jag fan bli lite uttråkad.

Sommaren tycks nu äntligen ha kommit även hit, något jag inte alls var beredd på igår. På morgonen (natten åt en del) när jag skulle till jobbet drog jag slutsatsen att det förmodligen skulle bli kyligt och regnigt som vanligt och lämnade helt sonika arbetsshortsen hemma för att genomföra mitt arbetspass i regulära byxor. Vilken sanslös tabbe! Inte ett förbannat djefla moln på himlen, solen låg på fan hela dan och till råga på allt blåser AC:n i postbilen enbart varmluft. Att man har båda sidorutorna nedvevande gör ju åtminstonde saken något bättre, dock inte mycket. Men man ska inte klaga egentligen, nu har det ju varit trist väder nästan hela sommarn så då ska man väl fan vara nöjd när det äntligen är soligt å varmt. Jag fick i alla fall en möjlighet att snygga till "solbrännan" eller vad fan man ska kalla det. Ett resultat av att köra postbil under sommaren är att jag har fått en bonnbränna enbart på högerarmen, och det beror helt enkelt på att den armen ständigt hänger utanför rutan medans den vänstra håller ratten stadig och är skyddad av solens onda strålar bakom en glasruta. Man behöver förresten inte ha båda händerna på ratten när man kör postbil. När man kör en vanlig bil kanske, men inte postbil. Många gånger behöver man faktiskt ha inte någon alls.